Vilken fantastiskt vecka jag har haft! Vi är nu i den veckan som jag kallar den medicinfria veckan, alltså veckan före varje cellgiftsbehandling när man inte tar några mediciner. Illamåendet har släppt, skelettvärken från sprutorna är borta och man mår ungefär som vanligt. Förra gången jag hade medicinfri vecka så blev jag förkyld och låg i sängen och mådde pyton så den här veckan har varit extra fantastisk. Och det är ju så med sjukdom, att när man för en gång skull mår bra så är det extra pangfenomenaliskt. Enkla saker som en promenad eller en fika med en vän blir helt fantastiska upplevelser. Jag hoppas att jag kan bevara något av det sättet att njuta av tillvaron när (eller om, peppar, peppar och snälla Murphy) jag blir frisk.

Och jag har verkligen passat på den här veckan, det har varit aktiviteter varje dag; lunch eller fika med kompisar, en utflykt med tåg till Göteborg för att träffa min fina kusin, firning av sonen som fyller år och idag ska maken och jag åka ut till vår sommarstuga och bara njuta. För det är ju några dagar kvar tills cellgiftseländet bryter löst igen så det gäller att suga ut det sista. Det känns som om jag har semester och som att jag har fått ny styrka att orka med vad som än kommer.

Det finns ytterligare två orsaker till att jag mår så bra. Den ena är att jag har gjort en mammografi och ett ultraljud för att kolla läget och de visade på att tumören har krympt! Efter två behandlingar kan man alltså se en märkbar förbättring. Vi är förstås otroligt lättade och glada över att det verkar gå på rätt håll. Såklart är jag inte botad och det kan fortfarande svänga åt vilket håll som helst men nu vet vi att cellgifterna har haft verkan så nu känns det lättare att kämpa på! Fyra behandlingar kvar! Jag har också fått besked om att operationen troligen blir i september och sedan blir det tre veckors strålbehandling i oktober. Allt detta förutsatt att tumören fortsätter att minska förstås.

Den andra orsaken till att jag mår bra just nu är att jag, som jag tidigare skrivit, slutade med socker och vetemjöl när jag fick min diagnos. Jag har också försökt äta mycket mera grönsaker och tänka antiinflammatoriskt och på att få en bra tarmflora. Den sortens ätande får mig alltid att bli mycket piggare men tyvärr brukar jag dimpa ner i sockerträsket igen efter en tid. Nu har jag ju emellertid en väldigt stark motivation som ni förstår så jag fortsätter med min nya förbättrade kost med några få, väl valda, undantag. Och nu när jag har en bra vecka så känner jag hur mycket piggare jag blivit. Mitt fokus med kosten har ju helt och hållet varit att försämra tumörens förutsättningar att växa och att ge mig själv mer ork under behandlingen, vikt och sådant har jag helt struntat i men nu har jag faktiskt gått ner tio kilo. Det behövdes, jag var på väg mot en rätt ordentlig övervikt och det känns extra bra när man vet att övervikt eldar på cancer. Så bort med det extra fläsket! Och det känns riktigt skönt, jag har inte bara blivit piggare i knoppen, jag har också blivit lättare i kroppen. Hurra!